Att tillämpa Rawls teori  på flyktningspolitik

Att tillämpa Rawls teori på flyktningspolitik

Kort om Rawls okunnighetens slöja ”I boken En teori om rättvisa (1971) argumenterade Rawls för att ett rättvist samhälle är ett samhälle som omfördelar resurser så att förutsättningarna blir så lika som möjligt för alla. Rawls ombad i sin bok läsaren att föreställa sig en hypotetisk situation där man föresin egen födsel är vid medvetande,…

ChatGPT: ”Därför ska ni inte be till mig”
| |

ChatGPT: ”Därför ska ni inte be till mig”

I min sängs ensamhet grubblade jag över mina kval och lekte med en tanke: ChatGPT och AIs tydliga allvetenhet kommer att erbjuda effektiva lösningar på alla våra praktiska (och kanske till och med existentiella) problem. En föreställning som känns kittlande, varm och lika tröstande som Guds nåd och Hans allsmäktighet känns för min farmor. Jag…

Ideologi och polysemi
|

Ideologi och polysemi

Ordet ”ideologi” har en lång historia och när det först myntades 1789 stod det för vetenskapliga studier av mänskliga idéer (Bengtsson, s. 131). Under marxismens influens har dock ideologin kommit att betyda bland annat ”sociala illusioner och framställningar som legitimerar dominerande makts intressen” (Terry Eagletons definition, Ibid., s. 132). Sociologen John Thompsson föreslår en rad begrepp för…

Läraromaterial om Försokratikerna (Powerpoint)
|

Läraromaterial om Försokratikerna (Powerpoint)

TANKEEXPERIMENT: du lever i Grekland på 600-talet f.k. Varken filosofi eller vetenskap har kommit till stånd. Du är helt okunnig om modern fysik, astronomi eller biologi. Du har dessutom ALDRIG hört talas om Jesus, Allah, Plato, Sokrates, Darwin, Newton eller Linneaus. VILKA FRÅGOR SKULLE BETRAKTELSEN AV t.ex. EN STJÄRNBESTRÖDD HIMMEL VÄCKA HOS DIG? HUR SKULLE DU FÖRKLARA VÄRLDEN DÅ?…

Filosofi, skönhetsoperationer och knark

Filosofi, skönhetsoperationer och knark

Trots skönhetsoperationers ökade popularitet [1] stöter man sällan på en djupgående reflektion om desssa natur. Det handlar inte bara om att våga undersöka de psykologiska motivationerna bakom bisturimanin, utan också de sociologiska och kulturhistoriska. Inom den filosofiska debatten, framför allt i de analytiskt-genomsyrade kretsar, råder stor brist på denna typ av samhällskritiska reflektioner. Det är…