{"id":2569,"date":"2024-09-18T16:43:28","date_gmt":"2024-09-18T14:43:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/?p=2569"},"modified":"2024-09-18T16:43:29","modified_gmt":"2024-09-18T14:43:29","slug":"nationen-globalisering-och-demokrati-i-det-svenska-folkhemmet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/nationen-globalisering-och-demokrati-i-det-svenska-folkhemmet\/","title":{"rendered":"Nationen, globalisering och demokrati i det svenska folkhemmet"},"content":{"rendered":"\n

Hur h\u00e4nger nationen, globalisering och demokrati ihop? Ett konkret historiskt exempel \u00e4r Sveriges utveckling under 1900-talet.\u00a0Folkhemmet<\/em>\u00a0(ett slagord som myntades 1928 av socialdemokraten Per Albin Hansson)[1]<\/sup><\/a>\u00a0lanserades d\u00e5 som ideologi och politiskt projekt och v\u00e4lf\u00e4rdsstaten byggdes upp. M\u00e4nniskor skulle lyftas ur fattigdom, deras hygieniska villkor skulle f\u00f6rb\u00e4ttras och b\u00f6nder skulle omformas till starka, friska och moderna medborgare, dvs medborgare som, i st\u00e4llet f\u00f6r sporadiska allmosor, nu garanterades \u201dgenerella r\u00e4ttigheter\u201d.[2]<\/sup><\/a>\u00a0Folkhemmetsidealet drevs av en vilja att \u201dskapa ett gott hem f\u00f6r alla\u201d[3]<\/sup><\/a>\u00a0och \u201dinf\u00f6ra en social dimension i ett samh\u00e4lle d\u00e4r de borgerliga, kapitalistiska grunddragen fick finnas kvar\u201d.[4]<\/sup><\/a>\u00a0I dessa syften var f\u00f6rst\u00e4rkningen av nationella ramar en n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6ruts\u00e4ttning. Uppkomsten av folkhemmet och v\u00e4lf\u00e4rdsstatens f\u00f6rklaras ofta av ett samspel av b\u00e5de inhemska orsaker (fallande f\u00f6delsetal)[5]<\/sup><\/a>\u00a0och internationella, globala faktorer, bland annat 1929s ekonomiska depression, ryska revolutionen och fascismens uppkomst i Italien och Tyskland:\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Under intryck av 30-talskrisen och den totalit\u00e4ra utvecklingen p\u00e5 andra h\u00e5ll i v\u00e4rlden lyckades det emellertid delar av b\u00e5de arbetarr\u00f6relsen och borgerligheten att etablera ett samarbete med en ny socialpolitisk profil som skapade en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd stabilitet.[6]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Den politiska kompromissen underl\u00e4ttades av en tradition av samf\u00f6rst\u00e5ndspolitik som enligt Gustafsson \u00e4r inte enbart en svensk, utan en nordisk egenskap.[7]<\/sup><\/a> V\u00e4lf\u00e4rdsstatens universalism ledde till h\u00e5rda krav till att var och en ska bidra till det med h\u00e4lsa, arbetet och sk\u00f6tsamhet.[8]<\/sup><\/a> Med detta i \u00e5tanke, ter det sig logiskt att de relativt f\u00e5 arbetskraftsinvandrare (n\u00e4stan uteslutande nordiska och senare europeiska) som kom under folkhemmets guld\u00e5lder starkt f\u00f6rv\u00e4ntades bidra till samh\u00e4llet och assimileras.[9]<\/sup><\/a> Detta g\u00e4llde f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 de politiska flyktingarna som t\u00e4nkte sig stanna kvar i landet. Det angick dock inte judar, vilka, p\u00e5 grund av den utspridda antisemitismen, \u00e5tminstone fram till efterkrigstiden, anses med stor sannolikhet inte kapabla av att leva upp till de ovann\u00e4mnda kraven av sk\u00f6tsamhet, h\u00e4lsa och arbete[10]<\/sup><\/a>. Allra minst skulle ett folk utan nation i ett Sverige byggt p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rdsnationalism kunna hitta en plats att fylla och en funktion att bidra med. Bauman po\u00e4ngterar att en v\u00e4rld som \u00e4r fylld av nationer och nationalstater avskyr det icke-nationella tomrummet.[11]<\/sup><\/a> Detta kan nog ses som en psykologisk ingrediens som, i samspel med andra viktiga faktorer, r\u00e4ttf\u00e4rdigade antisemitism i Sverige som i andra l\u00e4nder. F\u00f6re krigsutbrottet var invandringspolitik generellt mycket restriktiv och flyktningsfr\u00e5gan utgjorde en utmaning f\u00f6r det svenska folkhemmet.[12]<\/sup><\/a> Efterkrigsperioden karakteriseras d\u00e4remot av en \u00f6ppnare, om \u00e4n f\u00f6rsiktig, invandringspolitik. Under den h\u00e4r tiden kom arbetskraftsinvandring till ett Sverige i \u201dkraftig ekonomisk tillv\u00e4xt\u201d.[13]<\/sup><\/a> Fram till 1970-talet var syssels\u00e4ttningsgraden bland uttryckes f\u00f6dda m\u00e4n h\u00f6gre \u00e4n bland inrikes f\u00f6dda.[14]<\/sup><\/a> 1975 b\u00f6rjade siffran v\u00e4nda. I samband med en mer accelererad globalisering[15]<\/sup><\/a> och \u00f6kad ekonomisk integration f\u00f6r\u00e4ndrade n\u00e4ringslivets struktur mot ett post-industriellt samh\u00e4lle med \u201dflera arbeten inom tj\u00e4nstesektor, en kraftig nedg\u00e5ng av antalet enklare industriarbetet och \u00f6kade krav p\u00e5 kompetens\u201d.[16]<\/sup><\/a> Den internationella oljekrisen 1973 var antagligen en av de bidragande faktorerna till en s\u00e4nkning i syssels\u00e4ttning. Folkhemsnationalismen hade fungerat v\u00e4l fram till 1980-talet d\u00e5 internationalisering och avregleringar gjorde det sv\u00e5rare att uppr\u00e4tth\u00e5lla den.[17]<\/sup><\/a>I k\u00f6lvattnet av det post-industriella samh\u00e4llets framtr\u00e4dande[18]<\/sup><\/a> och v\u00e4lf\u00e4rdsstatens nedg\u00e5ng b\u00f6rjade ocks\u00e5 den mediala bilden av invandrare som bidragsberoende att konstrueras. I en studie av medievetaren Ylva Brune som Bystr\u00f6m belyser har hon unders\u00f6kts hur medierna och den offentliga diskursen bidrar till att forma bilden av den \u201dbegreppslige invandrare\u201d: <\/p>\n\n\n\n

invandrare tillskrivs best\u00e4mda egenskaper utifr\u00e5n stereotyper [\u2026]. Journalistiken har inte vid n\u00e5got tillf\u00e4lle ifr\u00e5gasatt premissen att Sverige \u00f6r ha en reglerad invandring till skydd f\u00f6r den svenska v\u00e4lf\u00e4rden.[19]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Man kan konstatera hur synen p\u00e5 nationen, demokrati och medborgarskap skiftade \u00f6ver tiden b\u00e5de under det direkta trycket av h\u00e4ndelser i omv\u00e4rlden (krigsutbrott och ekonomiska l\u00e5gkonjunkturer) och genom de materiella konsekvenser som dessa h\u00e4ndelser f\u00f6rde med sig f\u00f6r folket inom nationens gr\u00e4nser (t.ex. h\u00f6gre arbetsl\u00f6shet). Ett os\u00e4krare omv\u00e4rld p\u00e5 1930- och 1940-talet gynnade antisemitism p\u00e5 hemmaplan och en selektiv folkhemmets nationalism. Den h\u00f6gre konjunkturen och det \u00f6kade v\u00e4lst\u00e5ndet p\u00e5 1960-talet gick \u00e5 andra sidan hand i hand med en \u00f6ppnare invandringspolitik samt nya m\u00f6jligheter f\u00f6r kvinnor.[20]<\/sup><\/a> Det \u00e4r dessutom under den h\u00e4r perioden som id\u00e9n om ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle b\u00f6rjar ta form.[21]<\/sup><\/a> De senaste \u00e5rens omstruktureringar av arbetsmarknaden och den l\u00e5ga konjunkturen i samband med den l\u00e5ga syssels\u00e4ttningsgraden bland utrikesf\u00f6dda och det os\u00e4kra omv\u00e4rldsl\u00e4get kan delvis f\u00f6rklara \u00e5terg\u00e5ngen till en assimilationsretorik i invandringsfr\u00e5gan. \u00c4ndock, genom att st\u00e4lla h\u00e5rdare krav p\u00e5 det som legitimt ska r\u00e4knas som folk eller demos<\/em> (\u201dvi\u201d) riskeras demokratin, i l\u00e4ngden, att inskr\u00e4nkas genom att g\u00f6ra den mindre inklusiv. Intressant nog, kan b\u00e5de v\u00e4lf\u00e4rdsstatens uppkomst och dess l\u00e5ngsamma men ofr\u00e5nkomliga nedg\u00e5ng samt utvecklingen som f\u00f6ljde ses som ett tydligt exempel p\u00e5 hur politiska och ekonomiska globala trender och fenomen starkt bidrar till att forma och omforma det som vi kallar demokrati. <\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> Gustafsson 2007, s. 253. <\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> Gustaffson 2007, s. 254. <\/p>\n\n\n\n

[3]<\/sup><\/a> Ibid.<\/em><\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup><\/a> Ibid.<\/em><\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup><\/a> Gustafsson 2007, s. 254. <\/p>\n\n\n\n

[6]<\/sup><\/a> Gustafsson 2007, s. 247. <\/p>\n\n\n\n

[7]<\/sup><\/a> Gustafsson 2007, s. 253.<\/p>\n\n\n\n

[8]<\/sup><\/a> L\u00f6\u00f6w 2024.<\/p>\n\n\n\n

[9]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 2.<\/p>\n\n\n\n

[10]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 3. <\/p>\n\n\n\n

[11]<\/sup><\/a> Bauman 1994, s. 82. <\/p>\n\n\n\n

[12]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 1. <\/p>\n\n\n\n

[13]<\/sup><\/a> Ibid. <\/em><\/p>\n\n\n\n

[14]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 77<\/p>\n\n\n\n

[15]<\/sup><\/a> Enligt Ekman genom \u201dden accelererande globaliseringsprocessen [blir] internationella och nationella faktorer alltmer sammanv\u00e4vda och sv\u00e5rare att renodla\u201d (Ekman m.fl. 2014, s. 228).<\/p>\n\n\n\n

[16]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 76. <\/p>\n\n\n\n

[17]<\/sup><\/a> Se Gustavsson 2007, s. 284-285.<\/p>\n\n\n\n

[18]<\/sup><\/a> Gustavsson 2007, s. 286, Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 76, se ocks\u00e5 Allen 2011, s. 130.<\/p>\n\n\n\n

[19]<\/sup><\/a> Ibid.<\/em><\/p>\n\n\n\n

[20]<\/sup><\/a> Rydstr\u00f6m & Tjeder 2009, s. 182. <\/p>\n\n\n\n

[21]<\/sup><\/a> Bystr\u00f6m & Frohnert 2017, s. 45. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur h\u00e4nger nationen, globalisering och demokrati ihop? Ett konkret historiskt exempel \u00e4r Sveriges utveckling under 1900-talet.\u00a0Folkhemmet\u00a0(ett slagord som myntades 1928 av socialdemokraten Per Albin Hansson)[1]\u00a0lanserades d\u00e5 som ideologi och politiskt projekt och v\u00e4lf\u00e4rdsstaten byggdes upp. M\u00e4nniskor skulle lyftas ur fattigdom, deras hygieniska villkor skulle f\u00f6rb\u00e4ttras och b\u00f6nder skulle omformas till starka, friska och moderna medborgare,…<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":2570,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"footnotes":""},"categories":[1284],"tags":[1333,1336,1335,1334],"class_list":["post-2569","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historia","tag-demokrati","tag-folkhemmet","tag-globalisering","tag-nation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2569","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2569"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2569\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2571,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2569\/revisions\/2571"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2570"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2569"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2569"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2569"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}