{"id":2555,"date":"2024-09-18T15:37:12","date_gmt":"2024-09-18T13:37:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/?p=2555"},"modified":"2024-09-18T15:43:15","modified_gmt":"2024-09-18T13:43:15","slug":"ideologi-och-polysemi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/ideologi-och-polysemi\/","title":{"rendered":"Ideologi och polysemi"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-text-align-left wp-block-paragraph\">Ordet \u201dideologi\u201d har en l\u00e5ng historia och n\u00e4r det f\u00f6rst myntades 1789 stod det f\u00f6r vetenskapliga studier av m\u00e4nskliga id\u00e9er (Bengtsson,\u00a0s. 131). Under marxismens influens har dock ideologin kommit att betyda bland annat \u201dsociala illusioner och framst\u00e4llningar som legitimerar dominerande makts intressen\u201d (Terry Eagletons definition,\u00a0<em>Ibid.<\/em>, s. 132). Sociologen John Thompsson f\u00f6resl\u00e5r en rad begrepp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilka mekanismer och strategier medierna anv\u00e4nder f\u00f6r att b\u00e4ra och uppr\u00e4tth\u00e5lla en ideologi (\u201drelations of dominations\u201d) (<em>Ibid.<\/em>, s. 134):\u00a0<em>enhetligg\u00f6rande\u00a0<\/em>(komplexitet ers\u00e4tts av f\u00f6renkling till kategorier och stereotyper);\u00a0<em>reifikation\u00a0<\/em>(f\u00f6rtingligandet av m\u00e4nniskor, k\u00e4nslor och ideal) och\u00a0<em>legitimering\u00a0<\/em>(att g\u00f6ra den r\u00e5dande ordningen till sj\u00e4lvklar och naturlig). Den franske kulturkritikern Roland Barthes l\u00e4gger till<em>exnominering\u00a0<\/em>och definierar det som tendensen att f\u00e5 de h\u00e4rskande klassernas privilegier, vanor, \u00e5sikter och smaker att framst\u00e5 som givna. I strukturalismens anda syftade Barthes till att analysera teckenbaserade och kodade system f\u00f6r att avsl\u00f6ja samh\u00e4llets myter. I detta avseende ska begreppet \u201dmyter\u201d inte tolkas i meningen av urgamla p\u00e5hittade ber\u00e4ttelser (likt skapelsemyter), utan snarare som ett medium som b\u00e4r och uppr\u00e4tth\u00e5ller en ideologi. Barthes utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r semiotisk analys av medietexter \u00e4r att allt \u00e4r tecken och allt \u00e4r ideologi. Hans centrala verktygsanalys \u00e4r\u00a0<em>denotation\u00a0<\/em>och\u00a0<em>konnotation<\/em>: den ena \u00e4r en\u00a0<em>relativt\u00a0<\/em>objektiv beskrivning av hur den materiella tecken ser ut1, den andra framst\u00e5r som den aspekten som omfattar underliggande betydelser, \u201den kedja av kulturella koder, historiska referenser, mediala minnen som aktiveras i konnotationer\u201d2\u00a0(<em>op. cit.<\/em>, s. 141). Ett annat s\u00e4tt att beskriva skillnaden \u00e4r att t\u00e4nka p\u00e5 dem som tv\u00e5 olika analysniv\u00e5er d\u00e4r denotationen \u00e4r analysobjekten (inneh\u00e5llet som man vill unders\u00f6ka) och konnotationen \u00e4r id\u00e9er och v\u00e4rderingar som uttrycks (Van Leeuwen, 2004: 94). Stuart Hall har problematiserat distinktionen mellan denotation och konnotation och p\u00e5pekat att den snarare ska ses som ett kontinuum (Bengtsson, s. 141). Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rtydliga att konnotationer inte \u00e4r samma som fria associationer eftersom dessa \u00e4r individuella medan konnotationen \u00e4r kulturberoende, dvs att dess betydelse b\u00f6r aktiveras hos alla (eller de flesta individer) inom ett och samma kulturellt system. Detta skulle inte ske p\u00e5 samma s\u00e4tt om konnotationen vore likt med fria associationer, som \u00e4r subjektiva och individuella. Det \u00e4r v\u00e4rt att notera att, medan Barthes analyser (tillsammans med Horkheimer och Adornos) faller under den kritiska traditionen (eller kritisk teori), brukar den samtida medieforskningen (fr\u00e5n och med 80-talet) utg\u00e5 fr\u00e5n att medietexter \u00e4r \u201dpolysemiska\u201d (dvs m\u00e5ngtydiga). Med detta menades det att det\u00a0<em>inte\u00a0<\/em>finns \u201dett dolt budskap\u201d som analysen ska avsl\u00f6ja (Bengtsson<em>.<\/em>, s. 134). Som p\u00e5pekat av Rivera Perez i\u00a0<em>Rethinking ideology: Polysemy, pleasure and hegemony in television culture\u00a0<\/em>menade 80-talskritikerna av strukturalismen att fixeringen vid begreppet\u00a0<em>ideologi\u00a0<\/em>ledde till en semiotisk reduktionism d\u00e4r textualitet endast s\u00e5gs som en avspegling av sociala omst\u00e4ndigheter och lyssnare som ett passivt subjekt. Genom en polysemisk syn ville man d\u00e4remot betona anv\u00e4ndarens aktiva roll och hennes f\u00f6rm\u00e5ga att bearbeta och reagera p\u00e5 inneh\u00e5ll. Rivera Perez po\u00e4ngterar ocks\u00e5 att f\u00f6respr\u00e5karen av den kritiska traditionen inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver ses som strikta anh\u00e4ngare av n\u00e5gon slags \u201dsemiotisk determinism\u201d: i Antonio Gramscis t\u00e4nkande exempelvis har \u201dpopular agency\u201d en central betydelse: genom hans hegemonibegrepp ser han p\u00e5 den sociala och kulturella kampen som en historiskt avgr\u00e4nsad process d\u00e4r m\u00e4nniskor \u00e4r kreativa agenter som mots\u00e4tter sig den ideologiska dominansen. Den fr\u00e4msta risken med en alltf\u00f6r polysemisk syn p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llande mellan medier och anv\u00e4ndare \u00e4r att underskatta eller bortse fr\u00e5n effekterna av de strukturer som v\u00e5ra postmoderna samh\u00e4lle vilar p\u00e5 och, samtidigt, \u00f6verskatta anv\u00e4ndares reella makt. Anv\u00e4ndaren kan, i Gramscis anda, i princip s\u00e4tta sig emot ideologi och bidra till att f\u00f6r\u00e4ndra maktf\u00f6rh\u00e5llande och strukturer, men i praktiken \u00e4r hon n\u00e4stan alltid f\u00f6r upptagen med dagliga rutiner eller f\u00f6r narkotiserad av Tik-Tok-underh\u00e5llning (se\u00a0<em>mediernas narkotiserande dysfunktion<\/em>, Bengtsson, s. 208) eller f\u00f6r l\u00e5gutbildad f\u00f6r att ha vilja, sj\u00e4lvf\u00f6rtroende eller lust att p\u00e5verka maktstrukturer. Utifr\u00e5n ett epistemiskt perspektiv, kan Thompssons begreppsapparat ses som ett relativt tryggt ankare f\u00f6r att identifiera ideologier: n\u00e4r en sanning som inte \u00e4r vetenskaplig grundad (till exempel en sanning om hur samh\u00e4llet ska se ut eller ett politiskt beslut som ska tas) reifieras<em>,\u00a0<\/em>dvs upprepas kontinuerligt, kan man vara relativt s\u00e4ker p\u00e5 att det handlar om ideologi (f\u00f6rest\u00e4llningar om en heteronormerad och monogam k\u00e4rlek eller icke-vita m\u00e4nniskor som \u201dprimitiva och indier som spirituella\u201d (se Bengtsson, s. 206) \u00e4r ideologiska). \u00c5 andra sidan, kvarst\u00e5r problemet av att ideologi inte alltid \u00e4r l\u00e4tt att identifiera och beskriva som n\u00e5gonting objektivt och observerbart. N\u00e4r jag till exempel diskuterar konnotationen omkring en nyhetsrapportering och avsl\u00f6jar ett ideologiskt syfte \u00e4r det inte alltid garanterat att det jag anser vara ideologi egentligen\u00a0<em>inte\u00a0<\/em>\u00e4r en produkt av mina egna fria associationer. Det mest uppenbara exemplet p\u00e5 detta \u00e4r konspirationsteorier och alternativa fakta som ifr\u00e5gas\u00e4tter vetenskapliga sanningar (\u201djorden \u00e4r platt\u201d) och som kan betraktas som en produkt av fria associationer (och fantasier) i en postideologisk tid. Men det finns ocks\u00e5 fall som \u00e4r sv\u00e5rare att bed\u00f6ma: f\u00f6r n\u00e5gra m\u00e5nader sedan b\u00f6rjade svenska medier skriva om \u201dkurdiska r\u00e4ven\u201d f\u00f6r att beteckna den internationellt efterlysta kriminella Rawa Majid. \u00c4ven om smeknamnet verkar ha getts av Majid sj\u00e4lv (se Shori, 2023), framst\u00e5r det som sv\u00e5rt att inte tro att svenska medier utnyttjade smeknamnet f\u00f6r att tj\u00e4na ett ideologiskt syfte: att svartm\u00e5la kurderna f\u00f6r att gynna intr\u00e4det av Sverige i Nato. Detta mot bakgrunden av att man inom mainstream svensk journalistik alltid har f\u00f6ljt en viss etik och aldrig uppgett g\u00e4rningsm\u00e4ns nationalitet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left wp-block-paragraph\">Noter<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">1\u00a0Till exempel en ung kontorskvinna med glas\u00f6gon och rosa kavaj i en Skellefte\u00e5-reklam i Stockholms tunnelbana som sitter till h\u00f6ger om en st\u00f6rre text som s\u00e4ger \u201df\u00f6rl\u00e5t Stockholm\u201d och en mindre text som l\u00e4gger till \u201dom vi har s\u00e5 m\u00e5nga bra jobb i Skellefte\u00e5\u201d&#8230;osv.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">2&nbsp;I det n\u00e4mnda exemplet kan den konnotativa dimensionen betrakta kontrasten mellan de f\u00f6rest\u00e4llningar som Skellefte\u00e5 v\u00e4cker hos stolta stockholmare, \u00e5 ena sidan, och positioneringen av reklamen just i Stockholmstunnelbanan \u00e5 andra sidan. Ytterligare en dimension \u00e4r kontrasten mellan f\u00f6rest\u00e4llningar om Norrland som en mindre v\u00e4lb\u00e4rgad del av landet och erbjudandet p\u00e5 moderna och \u201dh\u00e5llbara\u201d jobb just d\u00e4r (detta sker inte enbart genom ord, utan ocks\u00e5 genom det rent visuella: kl\u00e4dstilen av kvinnan i bilden st\u00e4mmer \u00f6verens med normen av ett inbjudande respektabelt storstadsjobb och skiljer sig markant fr\u00e5n en traditionell norrl\u00e4ndsk representation).<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Referenser<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Leeuwen, V. T. (2004).&nbsp;<em>Introducing social semiotics<\/em>. W. Ross MacDonald School, Resource Services Library.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rivera-Perez, L. (1996). Rethinking ideology: Polysemy, pleasure and hegemony in television culture.&nbsp;<em>Journal of Communication Inquiry<\/em>,&nbsp;<em>20<\/em>(2), 37\u201356. https:\/\/doi.org\/10.1177\/019685999602000203.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Shori, M. (2023, 15 februari). D\u00e4rf\u00f6r namnger Aftonbladet den kurdiska r\u00e4ven Rawa Majid. Aftonbladet. H\u00e4mtad fr\u00e5n&nbsp;https:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/kolumnister\/a\/O8WPGO\/darfor- namnger-aftonbladet-den-kurdiska-raven-rawa-majid.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ordet \u201dideologi\u201d har en l\u00e5ng historia och n\u00e4r det f\u00f6rst myntades 1789 stod det f\u00f6r vetenskapliga studier av m\u00e4nskliga id\u00e9er (Bengtsson,\u00a0s. 131). Under marxismens influens har dock ideologin kommit att betyda bland annat \u201dsociala illusioner och framst\u00e4llningar som legitimerar dominerande makts intressen\u201d (Terry Eagletons definition,\u00a0Ibid., s. 132). Sociologen John Thompsson f\u00f6resl\u00e5r en rad begrepp f\u00f6r&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":2557,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_kad_post_transparent":"","_kad_post_title":"","_kad_post_layout":"","_kad_post_sidebar_id":"","_kad_post_content_style":"","_kad_post_vertical_padding":"","_kad_post_feature":"","_kad_post_feature_position":"","_kad_post_header":false,"_kad_post_footer":false,"footnotes":""},"categories":[42,1286],"tags":[1320,1321,1323,1317,1319,1324,1322,1316,1318],"class_list":["post-2555","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-filosofiochidehistoria","category-kontinental","tag-antonio-gramsci","tag-bengtsson","tag-filosoferaommedier","tag-ideologi","tag-john-thompsson","tag-medialitet","tag-medier","tag-polysemi","tag-roland-barthes"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2555","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2555"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2555\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2556,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2555\/revisions\/2556"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2555"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2555"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.matteoiammarrone.com\/public\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2555"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}